Flyget, klimatet och pengarna

Flyg är det i särklass sämsta transportmedlet för klimatet. Utsläppen av växthusgaser beräknas till cirka fyra procent av världens utsläpp av koldioxid– men när även så kallade höghöjdseffekter räknas in står flyget för cirka åtta till tio procent av människans klimatpåverkan.

Källa: EU-kommissionen

Sedan 1990 har flygets klimatpåverkan fördubblats. Industrins prognoser är att flygandet ska fördubblas till år 2050.

Källa: IATA , Fly Net Zero 2050 Factsheets

Flyget är det i särklass minst jämlika transportmedlet. En mycket liten andel av jordens befolkning, två till fyra procent, flyger regelbundet medan 80 procent aldrig har satt sin fot på ett flygplan.

Källa: Gössling, S., Humpe, A. The global scale, distribution and growth of aviation: Implications for climate change

De rikaste 20 procenten av världens befolkning är ansvariga för hela flygets klimatpåverkan. En procent av världens befolkning står för 50 procent av flygets utsläpp.

Källa: Gössling, S., Humpe, A. The global scale, distribution and growth of aviation: Implications for climate change

I Västeuropa flyger 70 procent av hushållen med lägst inkomst nästan aldrig och i Sverige orsakar flygandet hos de rikaste hushållen tio gånger mer klimatpåverkan än genomsnittet i landet – flygandet står för hälften av deras sammanlagda klimatpåverkan.

Källa: Konsumtionskompassen, egen beräkning

Inom de närmaste decennierna kommer elflygplan att vara små, få och bara kunna flyga kortare sträckor där järnväg är ett bättre alternativ. Flygindustrin uppskattar att 2035 kan det finnas ett begränsat antal små eldrivna flygplan med en maximal flygtid på 60 minuter och kapacitet för 19 passagerare.

Källa: IATA, Fly Net Zero 2050 Factsheets

För att ersätta flygets fossila bränslen med biodrivmedel skulle det krävas 449 miljarder liter bränsle. Det är mer än den sammanlagda konsumtionen av bensin, diesel och biodrivmedel inom EU och ungefär tre gånger så mycket biodrivmedel som tillverkas i hela världen idag.

Källa: IATA och World bioenergy association. Se även Pie in the sky, New Weather 2023.

För att flygandet i Europa ska ligga i nivå med de globala klimatmålen behöver utsläppen minska med 25–82 procent omedelbart. Vår bedömning är att en realistisk nivå är -40 procent till 2028.

Källa: CE Delft, A Frequent Flying Levy in Europe

Om flygets andel av de globala utsläppen ska vara oförändrad och flygandet fördelas lika över jordens befolkning, kan varje person göra fyra korta tur- och returresor (under tre timmar) eller en lång resa de kommande 24 åren.

Källa: CE Delft, A Frequent Flying Levy in Europe

Om det globala flygandet fördelas lika orättvist som idag innebär det att varje europé kan göra tio korta tur- och returresor de kommande 24 åren.

Källa: CE Delft, A Frequent Flying Levy in Europe

Sverige är det land i Europa där flyget står för störst andel av höginkomsttagarnas klimatpåverkan, i genomsnitt cirka 30 procent.

Källa: Ivanova et al, The unequal distribution of household carbon footprints in Europe and its link to sustainability 

I Sverige och Danmark ökar flygandet snabbast i Europa med ökad inkomst. För varje krona i ökad inkomst ökar flygandet med X kronor/procent. OBS siffra!

Källa: Ivanova et al, The unequal distribution of household carbon footprints in Europe and its link to sustainability

När det gäller utsläpp av växthusgaser generellt är höginkomsttagare centrala: de skapade hälften av de globala utsläppen år 2015. Av detta stod en liten elit på 65 miljoner personer, den rikaste hundradelen, för 15 procentenheter.

Källa: United Nations Environment Programme, UNEP (2020). The Emissions Gap Report 2020, kapitel 6

Flyg är det mest klimatskadliga av alla transportsätt, men att flyga privatjet är tio gånger värre. Under pandemiåren 2019–2021 fördubblades flygningarna med privatjet i Sverige.

De flesta som flyger privatjet, eller affärsjet och bizjet som det också kallas, hyr planet per resa. Bara ett fåtal svenskar har råd att köpa ett eget plan som kostar mellan 25 och 750 miljoner kronor.

Källa: ETC